Lackläder: vad det är och vad det inte är

Lackläder är läder med en högglansig film på ytan. Huden under är äkta. Spegelglansen är inte läder alls, utan en beläggning, och nästan allt man lägger märke till hos lackläder kommer från den beläggningen snarare än från lädret under.

Att förstå detta enda faktum besvarar de flesta frågor om materialet, även varför det så småningom blir klibbigt.

Vad är lackläder?

Lackläder är ytbehandlat läder med en blank, porfri yta ovanpå narven. Ursprungligen kom glansen från lager av fernissa. I modern tillverkning består filmen av en polymer, oftast polyuretan, som appliceras och härdas till en spegelblank yta.

Lädret under kan vara av nästan vilken kvalitet som helst och är ofta inte det bästa som finns att tillgå, eftersom beläggningen döljer allt. Det är värt att veta: en felfri lackyta säger ingenting om huden den ligger på.

Är lackläder äkta läder?

Huden är äkta läder. Ytan är det inte.

Den skillnaden är hela svaret. Det du känner på, ser och rengör är en polymerfilm. Det som ger föremålet stadga och gör det möjligt att skära och sy är lädret under.

Det finns också syntetmaterial med lackfinish, som inte innehåller någon hud alls och är vanligt i skor. Och när lädret är helt belagt återstår mycket lite att skilja dem åt på.

Det vanliga rådet är att titta på snittkanten, med antagandet att läder har en fibrig kant och syntetmaterial en jämn plastkant. Moderna syntetiska mikrofibermaterial bygger på underlag av fibertyg, och deras snittkanter ser övertygande fibriga ut. Det testet har spelat ut sin roll.

De andra välkända testen fungerar inte här av ett mer grundläggande skäl. Båda förutsätter att du kan komma åt lädret, och genom en lackyta kan du inte det.

Variation mellan paneler är det vanliga tecknet på en hud, eftersom hudar skiljer sig åt. Men kraftig pigmentering döljer variationen, och lack döljer den helt. Varje panel ser exakt likadan ut som de andra, precis som i ett syntetmaterial.
Lukt är det andra standardtestet, och en förseglad yta har ingenting att avge. Det finns ingen väg ut genom en sammanhängande film.

Just för lackläder är det ärliga svaret därför obekvämt: på ytan finns nästan ingen skillnad att hitta, eftersom ytan inte är läder i något av fallen. Det är en polymerfilm, och i stort sett samma polymerfilm oavsett vad den har lagts på.

Det är också därför skillnaden spelar mindre roll än man skulle tro. Filmen krackelerar, blir klibbig och spricker i samma takt oavsett om den ligger på en hud eller ett textilunderlag. Att det finns läder under skyddar inte beläggningen.

Det lädret under faktiskt förändrar är hur länge underlaget håller när filmen är borta, och hur föremålets konstruktion fungerar under tiden: hur det viks, hur det håller formen och hur det klarar sömmar och belastning i hörnen. Det är en verklig skillnad och den enda som spelar roll här.

Om du köper lackläder är frågan alltså inte hur du kan se om lädret är äkta. Frågan är vad som finns under, och det enda sättet att veta är att få den informationen.

Vad lackläder består av och hur det tillverkas

En förberedd hud får flera lager av ytbehandlingsmaterialet, där varje lager härdas före nästa, tills ytan är helt förseglad och reflekterande. Filmen lämnas sedan antingen slät eller ges avsiktligt en skrynklig struktur i så kallat crinkle eller crinkled patent.

Eftersom beläggningen är sammanhängande finns inget av lädrets egen karaktär kvar i ytan. Ingen narv framträder. Ingen patina kan bildas, eftersom ingenting når fibrerna.

Varför det heter patent leather på engelska

Namnet kommer från början av artonhundratalet, när processen var ny. I dåtidens engelska betydde beskrivningen patent att upphovspersonen gjorde anspråk på en egen process, och uttrycket levde kvar som namn på materialet långt efter att processen blivit allmän.

Den version som vanligen lyfts fram utvecklades i Newark, New Jersey, år 1818 av Seth Boyden, som skapade ytan genom att lägga fernissa på läder och torka det på ett särskilt sätt. Mer sällan nämns att namnet inte tycks komma från något skydd som Boyden själv innehade.

Varför lackläder blir klibbigt

Det är frågan som alla som äger lackläder förr eller senare ställer, och det finns ett verkligt svar, inte bara de gissningar som brukar ges.

Två saker händer med filmen med tiden.

Mjukgörarna vandrar. Böjliga polymerfilmer innehåller mjukgörare som håller dem smidiga. Under årens lopp vandrar dessa gradvis ut ur filmen till ytan, där de lämnar en klibbig, lätt oljig beläggning. Därför känns en gammal lackväska klibbig medan en ny inte gör det, och därför återkommer klibbigheten när den har torkats bort.

Filmen tar upp fukt och bryts ned. Polyuretanfilmer är känsliga för långvarig luftfuktighet, och varm, fuktig förvaring påskyndar nedbrytningen avsevärt.

Detta får två direkta följder, och de förklarar varför konservatorer förvarar belagda material som de gör. Låt aldrig två lackytor ligga mot varandra, eftersom de fastnar och drar loss varandras ytbehandling. Och förvara materialet luftigt, inte förseglat i plast, eftersom instängd fukt driver nedbrytningen.

Slitstyrka, sprickor och livslängd

Samma process förklarar sprickor och missfärgning. När filmen förlorar sina mjukgörare blir den mindre böjlig, och en mindre böjlig film på ett material som böjs krackelerar och spricker sedan, alltid först där det viks.

Lackläder har därför en ytbehandling med begränsad livslängd snarare än en som håller beständigt. Förvarat svalt, torrt och luftigt kan det se nytt ut mycket länge. Förvarat varmt, fuktigt och pressat mot andra ytor blir det klibbigt och spricker sedan, och ingetdera går att återställa.

En förstörd lackfilm kan inte repareras. Den kan bara ersättas.

Vatten, väder och slitage

Beläggningen är vattenavvisande, vilket är praktiskt på riktigt. Sömmarna, fogarna och kanterna är det inte, och vatten som kommer in under filmen har ingen väg ut.

Värme är den större fienden. En het bil och ett soligt fönster är de två säkraste sätten att snabbt få lackläder att åldras.

Så rengör och vårdar du lackläder

Torka med en mjuk, knappt fuktig trasa. Använd inget som repar.
Torka omedelbart torrt med en ren, torr trasa.
Om ytan är klibbig kan en lätt avtorkning ta bort beläggningen på ytan, men den återkommer.
Återställ glansen med en produkt för lackytor eller en mycket liten mängd glasrengöring på en trasa, aldrig direkt på ytan.
Använd inte läderbalsam eller olja. Oljor gör ingen nytta för en polymerfilm och kan mjuka upp eller grumla den.
Förvara föremålet insvept i en mjuk duk, inte i plast, och aldrig i kontakt med en annan lackyta.

Är lackläder modernt?

Det kommer och går, som högglansiga material alltid har gjort. Den mer användbara frågan inför ett köp är om föremålet är tänkt att behållas, eftersom lackläder har en begränsad livslängd på ett sätt som ett välgjort, vegetabiliskt garvat föremål inte har.

Olika typer av läder · Anilinläder · Nappaläder · Läder med kornig struktur · Saffianoläder · Läderbalsam och oljor · Lädrets patina

Av Lunburg Master Artisans